Har kollat ut en hundaffär för att shoppa munkorg till Björn, hundmat, tuggisar, tandkräm och godis. Får se hur det går.
Sedan en ställplats i västlig riktning.
Lämnar genom tallskogAnsning av olivträd Färdbild Färdbild
Det gick dåligt i hundaffären, den var stor och tillsynes välsorterad, men den hade inte fodersorten som jag åkt dit för. De kunde ta hem, men det tar 10 dagar. Så jag köpte inte något av det andra på listan heller.
Till önTill önGooglemaps ledde oss via broar till Ciro Park. Vi satte tassar och fötter på gräsbevuxen mark. Sedan gick vi till strand, för att fota Björn i sand. Längs vägen släppte eukalyptus träden sin bark.Björn i sandStrandFortet ovanför småbåtshamn
Det blåste upp under natten, varje barr som ramlade på bilen hördes.
Lunchpromenaden togs i den närbelägna tallskogen. Den är jättefin med gamla uppstammade tallar, tror att det är naturligt växtsätt. Men de står tätt så de vill såklart uppåt. Stora kottar.
På den soliga vägen överraskade vi en hasselsnok, som ringlade iväg hastigt. Om den inte smält in så bra i sin omgivning, hade vi kunnat undvika den.
Tallskog i motsol.Tallskog i medsol.
Talldoften ligger tydlig och den är omisskännligt talldoftande men annorlunda, sötare.
Att det är lågsäsong blev tydligt ikväll, den eminenta restaurangen var stängd. Det blev matlagning i husbilen. Och i samband med detta oavsiktlig test av brandlarmet. Det var ett fasligt tjutande från larmsirenen. Kocken monterade ner branddetektorn och vädrade ur den, så blev det tyst igen. Björn tog det lugnt, maten blev god.
Morgonkaffet på Camping La PrincipinaDe här soptunnorna, för organiskt material, var upplåsta av campingen. Det var blått för kartong, gult för metall och plast (ja, de är i samma tunna). Svart för oåtervinnbart, dvs skräpetsskräp som blir kvar när resten är sorterat. Men det fanns ”överallt” stängda tunnor, som man antagligen behövde kort med chip e dyl för att låsa upp. Soporna ligger längs med vägarna istället. DrakflygningRadarn är påkoppladSittkvarbjörnÖronen rätt vinklade mot solen.LjungPå plats under bordet.På alerten under bordet. Butia yatay Yucca gloriosa, även känd som spansk dolk. Den pryder flertalet av de platser vi besökt när vi kom ner till italienska västkusten.Högväxt ljung, Björn och jag ser ut som lilleputtar bakom den pampiga växten.Solnedgång
Morgonkaffet, bryggkaffe inköpt i Ungern. Gott.Medelhavet i sikte. Vi är väster om staden Grosseto.Hm. Vi tolkade den som milt rådgivande, då stranden redan var full av hundar. Dessutom stod det i campingens regler att hundar var tillåtna på stranden.Stranden är lite uppsnofsad med parasoll och bord.Björn tog tillfället i akt att skutta över, under, runt och i vågorna.Husse har avvikit från flocken men kom tack och lov tillbaka igen.-”Solnedgången finns överallt”. Sade Kloker när vi berättat om våra planer på att överge världens vackrast placerade hus för att bli nomader i Europa.Björn har inte med sig sängen på restaurang. Men päsarhunden vid bordet bredvid har en riktigt skön bädd.
Bra tork idag, så vi tvättade lite till. Här är det lättare att komma åt att tvätta än i Sverige där det är dåligt utbyggt på den fronten.
Den lilla pricken där borta. Det är Björn. Som sitter kvar. Vad det nu kom ifrån. Såklart har vi tränat ”sitt kvar” och annat med ”kvar”. Jag har bara inte tyckt att det fungerar. Men där sitter han alltså och jag kan tom krångla med kamera/telefon och han sitter kvar.HitHan är snabb den lille, men nu tänker han så det är inte max-fart.Fortfarande rätt riktning.Förbereder ingång Nästan frammeSvänger runtSnettKorrigerarNöjd!
Björn fick göra budföring i lina. Det var ovant för honom, med linan alltså, men nödvändigt då det är koppeltvång. Ett sätt att låta honom få ”spurta” lite. När han vant sig så gjorde han som vanligt, full fart och hopp-ingång till fot position.
En annan sak Björn får göra är att hitta det som matte tappat. Matte kan vara orimligt slarvig och till och med tappa godispåsen!!!
Visd träning kommer automatiskt. Det kryllar av hundar vart vi än kommer. Björn vill träffa alla. Men han vänjer sig faktiskt långsamt. Nuförtiden kan han bortse från små hundar.
Och han är inte bjäbbig, har aldrig varit, så det funkar fint. Detta gör att tikägare gärna släpper fram sina ögonstenar till Björn, charmören.
Startar vid campingen, vi ska ta lokalbussen. Hundar ska ha munkorg, enligt campingreceptionisten, när jag sade att ”Björn är ju en liten hund, han behöver väl inte det?” Då skrattade hon och visade med händerna en storlek som ett marsvin ungefär och tillade, det beror på chauffören.
Jag bar in Björn på bussen, dels för att visa hur pytteliten han är men mest för att han fällde ihop benen och vägrade gå. Chauffören, som påminde om kommissarie Montalbano, log åt Björn. Inga problem. Björn fick sitta som knähund hela vägen. Han var supernöjd med det.
Montalbano pratade oavbrutet i telefon, samtidigt som han rattade bussen längs gränder, snirkliga vägar och raviner.
TuristfotoTuristfotoTuristfotoTuristfoto Turistfoto Vi ville visa Björn vildsvinet. Lite svårt bland alla väskor men vi fann den till sist. Vi ville även visa Ponte Vecchio för Björn. Ponte Vecchio Turistinvasionen var enorm. Vi tog vårt ansvar och lämnade.
Taxi tillbaks, en vit tesla med glastak. Den kvinnliga taxichauffören tvekade inte att ta med Björn i bilen och sedan fick vi en snabb och intensiv färd tillbaks.
-”Oaoaooooo” Björn vaknade till ringsignalen, som förr betydde att klockan är 5 och matte ska åka till jobbet. Men nu betyder det att klockan är 8 och vi ska dricka kaffe och sedan ge oss av, riktning Florence.
Lämnar Peschiera.
Odlad skog, energiskog möjligen? Ser snabbväxande ut. Samma typ av odling har kantat vägarna i norr också, i olika åldrar och även i avverkning.
PoApenninernaFlertalet tunnlar och vissa ganska långa.
Sedan blev det stopp i en tunnel. Båda körfälten stod helt still. Det fanns nödutgång och brandsläckare. Det som inte fanns var mobilsignal.
Polis, brandkår och ambulans tog sig hastigt fram i den för räddning dedikerade körbanan. I makligare takt kom bärgare och vägvisare.
Efter ett tag började folk lämna bilarna. Någon fick panik och primalskrek. Efter ca35 min körde polisen med blåljus och uppmanade folk via högtalare att återgå till sina fordon.
Efter 50 min rullade vi igen. Poliserna som dirigerade trafiken var väldigt angelägna om att vi trafikanter i all sköns fordon, skulle rulla på och köra snabbare.
Vi vet inte olyckans omfattning eller orsak, men det är uppenbart att polisen inte vill ha stillastående köer i tunnlarna.
Skyltning av nödutgång.BrandsläckareJapp. Bilen bredvid var full av gasflaskor.NödutgångFärdbild på kyrka.Högspänningsledning i dis.Björn har vaknatStrax tar vi vägen som skymtar till höger och kör under motorvägen ungefär ifrån platsen som fotot tagits.Skymningen över campingen, som har byggt färdiga kojor i träden.
Vad skådar Björns norra öga? Jo, en tax på väg till återvinningsområdet. Det är gott om hundar i husbilarna, ofta pudlar, ibland terriers, men även större raser förekommer.
Det är fint väder, vi tar en avslutande sväng på stan.
Utanför gamla staden är det också livligt.
Porten in till den gamla staden.
Vi kom denna vägen in med husbilen faktiskt. Utan att veta måtten, så såg det oroväckande litet ut på håll. Men vi hade i själva verket god marginal.
Porten till den äldre delen av staden
Inuti porten till den äldre delen av staden
Bro från sen medeltid
Björn har alla sinnen påslagna. Om han påverkas av värmen? Tja, inte mer än vi. Vi ger honom, av vårt medhavda, vatten ganska ofta. Så han vet att vi har vatten och han inte behöver dricka ur pölar och annat.
Bebyggelse, båtar och turister längs Mincio.
Torget i Peschiera
Arkeologisk utgrävning av Romersk bosättning. Beläget i mitten utifrån bilden ovan, mellan restaurangen och kyrkan.
Det skulle vara en grov lögn att påstå att Björn studerar utsikten. Han står där och tränar på sin presentation till de italienska tikarna:
–Mi chiamo Orso!
Men sedan ska morgontidningen läsas och det skedde också i dessa kvarter.
Björn noterar att Bozza bossar i Venetos regionala råd.
Morgonkaffet. Ingen vacker utsikt här, men praktiskt att ha nära till stadens alla nöjen och faciliteter.
Regn.
Vi tar en promenad till Conad Superstore för att proviantera. Lite krångligt när det saknas trottoar/gångväg stundtals.
På vägen tillbaks möter vi ett italienskt par, de frågar Konny om vägen till Conad och blev lite lätt förvånade av engelskt svar, men de fick rätt beskrivning. Så Konny smälter in här.
Vi blev lite hungriga av shoppingrundan, restaurangen vid kanten av sjön såg trevlig ut. Det var den också.
Gardasjön. De pyttesmå vita prickarna är seglarskola.
Slaget om Mincio fortsätter idag.
Gardasjön, från restaurangen.
Det sparades inte på krutet vid de återupplivade striderna, men det bekymrar inte mig. Mina bekymmer är fötter och tassar som förflyttas på grus, löptikar och Gatti.
Gardasjön, från kajkanten. Samma färg på vattnet här som i floder och älvar vi passerat senaste veckan.
Mellan Nordkap och Palermo 