260416
Morgonpromenad, kort i ett relativt tråkigt område. Men Björn får träna sin vink förmåga.

Björns Bilderblogg
260416
Morgonpromenad, kort i ett relativt tråkigt område. Men Björn får träna sin vink förmåga.

260415
Projekt vinka” går framåt. Vi är nu halvvägs, enligt Björn.

260414
Toalettinstruktion på damernas. På svenska lär det betyda att ”toaletten är ingen brottsplats, man får städa bort spår” .

Här gick husse in och försvann. Men strax var även vi där och väntade på Thaimat. Gott.

Kvällspromenad, skulle kolla på graffiti.

En välmålad tunnel där fordon måste vara lägre än 3,9 (m).

Konstnären (?) kikar fram bakom den gröna klängväxten.

Brandsläckning, ser kul ut.

260413
Då var det dags för ytterligare en förflyttning. Denna gång till Bochum.
Rutten:

Några stopp på vägen för att rasta Björn.
En bild räcker, såhär såg det ut hela vägen.

Vi kom återigen till en ”automatisk” ställplats. Smidigt.
Vi är här för att fylla campingproduktsförråden och organisera garaget, nu när vi har cyklar som tar stor plats.
260412
Regn hindrar inte Björn från morgonpromenad, även om han gärna ligger i soffan när det regnar.
En fin kyrkogård i bakgrunden, kyrkklockorna kallade till gudstjänst.

Om man är människa kan man tydligen få godis här, dygnet runt. Själv får jag ligga framför, helt utan betalning. På våt cement. Men jag är lika glad ändå. /Björn

Även blommor kan anskaffas dygnet runt. Och det är ju praktiskt mitt emot kyrkogården. I nästa kvarter ligger stenhuggeriet.

Vi tog söndagssteken på våran nya favoritrestaurang, Brauereigaststätte ”zum Wilden Mann”. Där blev det även ordning på Björns godisintag, då han snabbt vann personalens hjärta.
260411
Vi hittade varsin robust och vikbar cykel. En röd och en grön. Nu ska de bara in i garaget också.
Här provkörs den grönafaran.

260410
Dinkelsbühl har flera byggnader kvar från medeltiden. De ser även till att minnas 30-åriga kriget tex med skyltar runt om i staden.
Mannen på hästen nedan är fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel.

Staden sedd från parken, med stadsmuren kvar.

Ån Wörnitz slingrar sig långsamt för att ansluta till Donau så småningom.

Bron över Wörnitz.

Torn i stadsmuren, kanske har Gustav ll Adolf och stått här och spejat.

Vi står bredvid en blommande buske, körsbär?

260409
Övernattar på en ställplats vid Münchens flygplats.
Det var minusgrader på natten för första gången för oss under våra drygt 9 månader i husbilen. Vi hade god elförsörjning (16A) men som tyvärr skulle betalas i förväg, till ett camping kort, så man skulle bedöma hur mycket el som skulle gå åt.
Ja, det blev en nattlig expedition för att fylla på euro till ställplatskortet och från detta kort till elfördelaren. Överskottet som blev kvar såg vi aldrig röken av igen.
Björn får på morgonpromenaden sola sig framför en tysk åker.

I Freising hade vi en ”Cube fold” cykel reserverad. Det var en jättetrevlig cykel men för stor för vårt garage. Synd.
Sedan for vi till Dinkelsbühl.
Rutten:

Vi tog in på en ställplats nära den gamla staden och när vi acklimatiserat oss tog vi en stadsvandring.
Vi siktade på Brauereigaststätte ”zum Wilden Mann” där vi fick en fantastisk weissbier och bästa schnitzel jag ätit.
Den första storken vi såg var efter ca 100 m promenad. Sedan märkte vi att det häckade storkar på många tak i den lilla staden.

Kyrkan bildar ena sidan av gränden.

Dinkelsbühl har kopplingar till Sverige från trettioåriga kriget. Svenskarna var här och belägrade, men lär ha blivit bevekade av en grupp barn, vilket numer firas årligen, i juli.

Fler storkar.

Välbevarad medeltidsstad.

Det röda huset till vänster, med spira, är Gustav Adolfs huset. Han bodde här med sin fru och eventuellt även med dottern Kristina en period under trettioåriga kriget.

Kyrkan, mitt emot Gustav Adolfs huset.

Bara en skylt, men lite extra snygg, tycker vi.

Modern konst, den här blå figuren följde mig med blicken, så jag var tvungen att kolla om den var rörlig.

Men det var en medveten synvilla skapad av konstnären, enligt en informationsskylt.

260408
Morgon och dags för avresa.

Rutten:
Två gränspassager, Italien till Österrike och Österrike till Tyskland.
Vägen var väl bra, men flera vägbyggen orsakade omläggningar av trafiken, med tilläggsskyltar osv. Ibland skulle vi vara i vänsterfilen och ibland i högerfilen. Dessutom finns det skyltar som talar om att en fil blir 2,10 bred. Lite för smalt för oss.

Vägtullar var på den italienska sidan av typen, ”ta biljett vid infart, du hinner inte lägga ifrån dig biljetten innan du ska utfartsbetala, i automat” . Men biljettinfarten var även markerad som en avläsning station, så kanske var den helt enkelt bara ur funktion.
På Österrikes sida förlitade vi oss på Öresundpay-bizzen, som vi har preppat för Österrike. Den gjorde hoppfullt enstaka pip vid avläsningsstationerna. Dessa är inte skyltade, så det är svårt att veta om någon avläsning missats.
Färdbild på en Alptopp som jag inte lyckats hitta namnet på. Men den är karakteristisk för vägdelen, den syntes från långt håll och längs en lång sträcka.

260408
Rutten:

Vi behövde snökedjor för att kunna visa upp vid eventuell kontroll. Det hittade vi till sist på en mack där vi stannade för att Björn var pinkenödig.
Vägtull av typen ta biljett och betala i automat vid utfart. Det funkade fint och kostade ca 55€.
Längs vägen får vi se lite bergslandskap.

Ett fort på kulle i Sterzing.

Ställplatsen är behändigt placerad mellan detta industriområde och E45:an.
